Ralf Späth, affärsutvecklare på ABB

Energieffektivisering av byggnader och fastigheter

ABB är kända för energieffektivisering och ökad produktivitet inom industrin och kraftbolag. Nu pratar man mer och mer om energieffektivisering av byggnader och fastigheter. Enligt Ralf Späth, ansvarig för affärsutveckling inom ABB:s satsning på infrastruktur, är det här egentligen något helt naturligt.

En av ABB:s paradgrenar är energieffektivitet och under decennier har man lett denna utveckling. Utvecklingen inom industri och kraftbolag har gått väldigt fort och nu ser man att också bygg- och fastighetsindustrin kan utvecklas inom detta område. Energieffektivisering av fastigheter och byggnader handlar inte längre om endast mer tilläggsisolering och 3-glasfönster.

– Nu har vi börjat gå in mer aktivt och effektivisera elen i fastigheten och här finns en enorm potential. Stora fastighetsägare, stat, kommun, landsting, byggherrar och så vidare har också insett att här finns stora möjligheter för ekonomiska och miljömässiga besparingar, säger Ralf Späth

Värt att satsa på
En ökad energieffektivisering av byggnader och fastigheter skulle kunna få ansenliga effekter. Sektorn Bostäder och Service är en av de största brukarna av energi och står för ca 36 procent av den slutgiltiga energianvändningen.
– Kan vi här börja anpassa oss och bli mer energieffektiva har vi en gigantisk potential att hämta hem.

Dessutom står driften av hus så klart för en stor miljöbelastning och den absolut största delen av ett hus miljöpåverkan utgör energianvändningen under de 50 – 100 år som huset används; 84 procent går åt för att driva huset. 15 procent går åt vid byggandet av huset och en procent går åt till resten, det vill säga rivning och transporter. Därför är det av naturliga skäl på denna del som man primärt tittar när man vill bli mer energieffektiv.

Tekniken finns
Utifrån dessa förutsättningar har byggregler och direktiv skärpts. Till exempel ska energiförbrukningen i fastigheter enligt de mål som finns uppsatta reduceras med 20 procent fram till 2020 och med 50 procent till 2050, i förhållande till förbrukningen 1995. Tuffa mål kan tyckas men tekniken som gör detta möjligt finns i mångt och mycket redan idag.
– Målen är tuffa, Nu räcker det inte bara med att tilläggsisolera och att byta glas utan vi måste ta ytterligare steg. Redan idag finns mycket fastighetsautomation som vi inte riktigt utnyttjar, men det finns fantastisk potential för teknik som så att säga styr din vardag i fastigheten.

Med smart styrning av till exempel belysning, fläktar, värme och markiser kan allt anpassas efter brukarens behov och energiförbrukningen optimeras. Med hjälp av sensorer kan man till exempel anpassa värmesystemet efter om det finns någon i rummet eller inte. På samma sätt kan belysningen regleras beroende på hur mycket solen lyser in i en fastighet, eller stängas av per automatik om ingen är där. Att så noga kunna styra el, värme och ventilation ger förstås stora möjligheter att spara el och energi
– Besparingspotentialen är så klart olika för olika typer byggnader. Till exempel har man sett att man i skolor kan spara 30-35 procent. För kontor är siffran 35-40 procent och i butiker upp till hela 49 procent.

Inte bara nytt
Möjligheterna att bygga nya energieffektiva byggnader är alltså stora men mycket kan också göras åt det befintliga beståndet - byggnader som kommer att användas i många år framöver och som inte är energieffektiva. Ett gott exempel på detta är de installationer som ABB gjorde på Länssjukhuset i Ryhov. Här hade man ett konstant luftflöde i ventilationen och började för några år sedan att titta på ventilationssystemets energiåtgång och beslutade att byta ut fläktarna och komplettera med nya frekvensomriktare och energieffektiva motorer.
– När man efter installationen och övergången till ett variabelt luftflöde berättade för sin elkonsult om det minskade effektbehovet trodde denne inte på siffrorna. Han kom dit och mätte själv, och kunde konstater att beräkningarna stämde. Resultatet innebar att man i rena energikostnader sparade 123 000 kronor om året – per fläkt. Vilket innebar 3,7 miljoner kronor i årsbesparing.

Intresset för energieffektivisering av byggnader och fastigheter ökar och inom byggbranschen finns helt klart en vilja att utnyttja tekniken.. Men mycket mer kan göras och vi ligger till exempel långt efter vårt grannland i väst.
– I Norge har man tagit det här till en helt annan nivå och där byggs nästan inga byggnader utan att man tittar på fastighetsautomationsbiten. Så nu är det absolut dags för vår fastighetsdel att ta steget och bli avsevärt mycket mer automatiserad.


    •   Avbryt
      • Twitter
      • Facebook
      • LinkedIn
      • Weibo
      • Skriv ut
      • e-post
    •   Avbryt

    Dina inställningar:

    ABB-kontakt för Sverige

    db0003db004057 fe421b9eb2dfa582c12577df005ffcf9