Kraftnät för framtiden med flexibel överföringsteknik

Och det är ingen tvekan om att Svenska Kraftnät fått en FoU-chef full av energi. Hjälp i det nya jobbet har hon av den struktur som byggts upp av företrädaren Dag Holmberg och som omfattar en treårig forskningsplan uppdelad på tio olika områden.
– Som FoU-chef ska jag dels samordna verksamheten, dels fatta beslut, säger Lina Bertling. Och det första beslutet jag tog var att vi skulle fortsätta att satsa på forskningsprogrammet Vindforsk.

Tillsammans med Svenska Kraftnät finns ABB, E.ON, Vattenfall och Energimyndigheten med som de största finansiärerna av Vindforsk, som drivs inom branschorganisationen Elforsk.
– En viktig fråga när det gäller vindkraften rör tillståndsgivningen, säger Lina Bertling. Det tar i dag 42 månader från markåtkomst till färdig anläggning. Själva byggande tar kanske bara 16 månader, så det är koncessioner och andra typer av prövningar som tar orimligt lång tid. Där har vi en klar ambition att korta ner processen för alla typer av investeringsprojekt.

I det externa samarbetet på FoU-sidan ingår också vad Lina Bertling kallar kunskapsuppbyggnad.
– Där satsar vi största delen av vår budget, eller cirka tio miljoner kronor, säger hon. Personellt är vi ju en liten organisation på bara 300 medarbetare och det innebär att vi köper upp mycket teknik, även på forskningssidan.

Hon delar in FoU-verksamheten hos Svenska Kraftnät i tre huvudinriktningar; Elforsk, STRI och internt initierade projekt.
– Vi lägger ungefär en tredjedel av våra resurser på varje del, berättar hon.

Elforsk ägs gemensamt av Svenska Kraftnät och Svensk Energi och är de svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsbolag.
– Här kan många aktörer samverka i olika utvecklingsprojekt som hela branschen kan ha nytta av. Vindforsk är ett exempel men det finns också många andra områden där vi administrerar forskning.

STRI är välkänt inom ABB genom högspänningslaboratoriet i Ludvika. Det är ett FoU-bolag som ägs gemensamt av ABB, Svenska Kraftnät, Vattenfall och norska stamnätsägaren Statnett.
– Här är forskningen mycket inriktad på högspänning och överföringsteknik, områden som ju direkt berör vår verksamhet, säger Lina Bertling.

Den tredje delen är alltså forskningsprojekt som Svenska Kraftnät initierar själv, men i stor utsträckning använder sig av externa resurser för att genomföra.
– Ett område som är aktuellt gäller skarvarna hos nedgrävd kabel. Där är det av stort intresse för oss att studera tekniken för felsökning, till exempel med hjälp av smarta sensorer.

Nedgrävd elkabel eller luftledning är en het fråga för Svenska Kraftnät, som i dag i stort sett bara har luftledning i sitt 15 000 kilometer långa nät. Ytterligare aktualitet får den av den så kallade Sydlänken som utökats till SydVästlänken. Det är en ny överföring med knutpunkt i Jönköping/Nässjö och förbindelser till Oslo i väst, Hörby i syd och Hallsberg i norr. Sträckorna mellan Oslo, Jönköping/Nässjö och Hörby kommer att byggas med en ny likströmsteknik. Det svenska stamnätet är ett växelströmsnät, men likströmsteknik går att använda när man ska överföra el på stora avstånd från en punkt till en annan.
– SydVästlänken är vårt största investeringsprojekt. Här utreder vi drift med ny likströmsteknik (HVDC VSC), vilken klarar höga kapacitetsnivåer, förklarar Lina Bertling. Vi har startat ett projekt för att undersöka förutsättningarna för teknikval i projektet.

– I stort finns det två drivkrafter som är särskilt viktiga för SydVästlänken, fortsätter hon. Dels behöver vi bygga bort flaskhalsar genom att utöka överföringskapaciteten i nätet, dels behöver vi förstärka nätet med flexibel överföringsteknik som kan styra effekt, vilket behövs om vi ansluter mängder av vindkraft.

Luftledning kontra nedgrävd kabel kommer igen också i ett annat stort projekt, ”Stockholms Ström”, som startats på initiativ av regeringen.
– Där har vi ett samordnande projektledaransvar och här handlar det om att ersätta en stor del av luftledningarna med nedgrävd kabel. Inriktningen är att säkra den långsiktiga elförsörjningen. Speciellt med detta projekt är att finansieringen baseras på att markvärden frigörs.

Den viktigaste framtidsfrågan tror Lina Bertling blir kommunikationen och samarbetet över gränserna.
– Den kommer att påverka både Svenska Kraftnät och inriktningen på vår forskning och utveckling. I dag har vi mycket utbyte och liknande regler i Norden och på lite sikt får vi säkert också större nät som sträcker sig ner i Europa. En intressant diskussion i dag rör en möjlig länk mellan Sverige och Baltikum.

ABB känner Lina Bertling väl sedan tiden på KTH.
– Det är klart att Asea/ABB betytt mycket för vårt land, säger hon. Vi skulle inte haft den utveckling vi har på nätsidan utan Aseas historiska insatser.

Lina Bertling tycker att omställningen från universitetsvärld till statligt verk gått utan större problem.
– Men när man som jag jobbat som lärare och forskningsledare blir det ändå en stor skillnad att arbeta i en organisation där FoU inte är en huvudverksamhet, säger hon. En stor utmaning blir att sälja in FoU som en strategisk del i våra investeringsprojekt.

Denna artikel har tidigare publicerats i ABB Kunden nr 3/ 2008