November 2009 – Genom att använda ABB:s frekvensomriktare för motorstyrning av dekantrar, centrifuger för slamavskiljning, kan Stockholm Vatten nu producera egen elenergi, öka driftsäkerheten och få en bättre arbetsmiljö.
–Vi kan räkna hem kostnaden för ombyggnaden på fyra år, framhåller Curt Gustavsson, el- och systemingenjör på Stockholm Vatten AB.
Alfa Laval har i samarbete med ABB byggt om drivningen av fem dekantrar, centrifuger för avvattning av slam, för slamavskiljning vid Stockholm Vattens avloppsreningsverk Henriksdalsverket.
|
Curt Gustavsson på Stockholm Vatten i samspråk med ABB:s
Johan E Andersson vid manöverpanelen för dekantrarna.
– Tidigare använde vi en broms för att få den nödvändiga varvtalsskillnaden på cirka fem varv mellan dekanterns trumma – som roterar med en hastighet av cirka 3600 varv per minut – och dess skrapa, berättar Curt Gustavsson.
ABB:s och Alfa Lavals lösning innebär att en elmotor/generator med frekvensomriktare ersätter bromsen i dekantrarna.
– Därigenom kan vi också producera ungefär 90 000 kWh el per år och maskin. Det innebär att vi sparar cirka 400 000 kronor årligen, eftersom behovet av köpt el minskar i motsvarande grad.
Säkrare drift
De bromsmotorer som tidigare fanns i slamavskiljningsanläggningen i Sickla kostade cirka 100 000 kronor per styck och havererade ibland.
– Med den nya lösningen slipper vi förhoppningsvis oväntade reparationer, menar Curt Gustavsson. Sådana kan få kännbara konsekvenser eftersom vi inte kan lagra några större mängder råslam i reningsverket. Efter två dygn skulle tankarna vara fulla och krisen ett faktum. Tar vi hänsyn både till minskade reparationskostnader och elbesparingen blir pay-off-tiden nog bara runt tre till fyra år på en total investering på cirka två miljoner kronor.
Den gamla bromsen alstrade dessutom stora mängder värme.
– Nu slipper vi detta obehagliga värme tillskott. Lufttemperaturen har sjunkit med tio grader, vilket ger ett behagligare inomhusklimat i dekanterhallen. Bullret har också minskat och luften är bättre. Erfarenheterna är så goda att vi även kommer att bygga om dekantrarna i Bromma på samma sätt som i Sickla.
Exakt varvtal
Frekvensomriktarna ger en mer exakt varvtalsreglering än den gamla bromsen.
– Det ger i sin tur ett tjockare slam, tack vare en effektivare avvattning, säger Curt Gustavsson.
Cirka 100 ton slam per dygn transporteras med lastbil till Jordbro för vidarebefordran till Aitik i Boliden med tåg, där slammet används för att skydda det enorma magasinet med anrikningssand. Genom att slamvolymen nu blir mindre minskar också transportbehovet. Det spar pengar och minskar miljöbelastningen.
Reningen i Henriksdal sker både mekaniskt, biologiskt och kemiskt i en komplicerad process i flera steg.
– Råslammet förgasas i rötkamrarna i cirka 19 dagar. Då utvinns metangas som används för drift av våra gasdrivna elgeneratorer. Via en slamförtjockare går slammet sedan till slamavvattningsanläggningen i Sickla. Där avskiljs större delen av vattnet genom centrifugering.
Väl beprövat
Alfa Laval är världsledande på dekantrar för slamavvattning.
– Vi har monterat ABB:s motorer och frekvensomriktare på de dekantrar vi tidigare levererat till Sickla, berättar Kamal Dahdouh, ingenjör på Parts & Service på Alfa Laval i Tumba.
ABB:s lösning för varvtalsreglering har gjort det möjligt att sänka vattenhalten i slammet med runt en procentenhet. Lösningen med frekvensomriktare för bromsning har vi tidigare implementerat bland annat inom massaindustrin. Så vi visste att tekniken fungerade innan vi rekommenderade den för Stockholm Vatten.
Johan Andersson, säljingenjör på ABB med inriktning mot ombyggnad och prestandaökning, ser installationen i Sickla som en positiv förebild.
– Att investera i nya dekantrar kostar en dryg miljon per maskin. Så vår och Alfa Lavals lösning är ett kostnadseffektivt sätt att förlänga livslängden hos befintliga dekantrar och samtidigt öka torrhetsgraden hos slammet. Att kunden kan spara el är bra både ur miljö- och kostnadssynpunkt. Frekvensomriktarna gör det också lättare att starta upp dekantern och minskar även slitaget och underhållsbehovet.
Denna artikel har tidigare publicerats i
ABB Kunden nr 2/2009