"Smarta nät kan ge nya exportintäkter"

"Smarta nät är en mer genomgripande förändring än vad många känner till", säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

När vi träffar Anna-Karin Hatt handlar första punkten om smarta nät, vilket visar sig vara en aktuell fråga för energiministern.
"Om vi ska kunna förverkliga de målsättningar som vi satt upp för klimatpolitiken, och för energipolitiken, är det en förutsättning att vi kan få mer aktiva energikunder, mer småskaliga lösningar och att bli duktigare på att lagra energi för att parera volatil elproduktion. Smarta nät är en möjliggörare för allt det här."

Projekten Smart Grid Gotland och Norra Djurgårdsstaden visar att Sverige går i bräschen för en viktig samhällsomställning.

Frågan är hur smarta nät ska bli ett nytänk också på individnivå.
"Smarta nät har hitintills mest varit en fråga för ingenjörer, men begreppet i sig är inte viktigt. Det är snarare modellen, tankesättet, som är av betydelse. Det vill säga att göra det möjligt för alla att vara aktiva på energimarknaden och få bättre kontroll, oavsett om man är ett storföretag eller en enskild person."

Anna-Karin HattAnna-Karin Hatt säger att i ett land med kallt klimat får energifrågan en särskild betydelse. Med timvis elmätning och småskalig elproduktion kan konsumenterna ta kontroll över sin egen situation istället för att vara fånge på en energimarknad där det varit svårt att påverka kostnaderna och miljöeffekterna.


Förändring på alla nivåer
Smarta nät innebär förändringar på många nivåer, från systemleverantörerna, nätinnehavarna och hela vägen till energikonsumenten som också kan vara producent av energi, så kallad prosumer.

"Småskalig produktion sätter fokus på vad den här utvecklingen möjliggör. Det kan bli en viktig drivkraft. Svenskar är miljömedvetna och är gärna aktiva när de får chansen. Det syns till exempel när regeringen i höstas aviserade en förlängning av stödet för solceller. Det sa slurp och så var ansökningskön full."

För att nydaningarna ska kunna genomföras krävs vissa förutsättningar. Flera är redan uppfyllda, framhåller energiministern.

Hon pekar framförallt på sådant som tydliggör energikonsumtionen, exempelvis smarta elmätare med timmätning som finns i 90 procent av de svenska hushållen (endast 40 procent i EU), koldioxidskatten som gör det lönsamt för företag att energieffektivisera, de kommunala energirådgivarna samt kravet på energideklaration för småhus.

Samtidigt höjer hon ett varnande finger:
"Det kan bli negativt om konsumenten bara uppfattar att smarta nät innebär en högre elnätskostnad. Det blir en uppgift för alla som agerar på elmarknaden."

Samverkan lösningen
Anna-Karin Hatt tror på den "svenska samverkansmodellen" när det gäller den samhällsomställning som smarta nät faktiskt innebär. I linje med det har regeringen tillsatt ett samordningsråd för smarta nät.

Rådet ska ta fram en handlingsplan och en kunskapsplattform för att sprida tankegångarna.
"Rådet samlar en rad berörda aktörer för att diskutera hur vi kan genomföra det här, men också hur vi ska kunna slå mynt av det faktum att vi har en rad aktörer som ligger långt fram, där ABB är en av de mest framstående. Utvecklingen av smarta nät kan ge nya exportintäkter."

Energiministern menar att samverkanstanken, och rådet för smarta nät, är en unik företeelse internationellt sett.
"Jag slogs av det vid ABB:s globala styrelses första möte i Sverige förra året där jag deltog i ett rundabordssamtal om smarta elnät. Efteråt var det en fransk styrelsemedlem som nämnde att den typen av samtal mellan politiker, myndigheter och företag aldrig skulle inträffa i Frankrike."

En annan fråga är om det går att upprätthålla den viktiga tillförlitligheten med en mer komplex infrastruktur som en stor andel förnyelsebara energikällor innebär?
"Vi i Sverige har stor fördel av stora mängder vattenkraft som lagras i magasin. I ett större framtida EU-sammanhang handlar det om storskalig energilagring, men kanske måste vi även titta på ännu mer lokala system. Det här är områden vi får fortsätta att forska om och utveckla. Det är också ett av de fem områden som vi ska inrikta svensk energiforskning på: Vad krävs av näten för att vi ska kunna ta emot all förnybar el?"

Det investeras mycket i vindkraft, men det finns inga beslut om kärnkraft?
"Villkoren för att investera i kärnkraft förtydligades nyligen genom regeringens skrivelse om kärnkraft utan subventioner", säger Anna-Karin Hatt.

Kärnkraft utan subvention
I energiuppgörelsen från 2009 slogs villkoren fast som gäller för eventuell nyproduktion: nya reaktorer får endast byggas för att ersätta gamla, det blir inga direkta eller indirekta statliga subventioner och kärnkraften måste i ökad utsträckning bära sina egna försäkringskostnader.
"Om investeringar blir verklighet är det ett beslut för marknadens aktörer att fatta och finansiera, utifrån tydliga spelregler och strikta säkerhetskrav", förtydligar energiministern.

Sveriges energianvändning är en av de högsta i världen per capita. Bara några länder, bland dem Norge, Finland, Kanada och USA, ligger över eller mycket över. Förklaringen är Sveriges ovanligt stora andel tung basindustri. 35 procent av energin används av industrin jämfört med 20 procent i EU.

Med tanke på allt som tillverkas och exporteras i Sverige är elanvändningen faktisk inte hög jämfört med vad förbrukningen skulle vara om samma varor tillverkades utomlands.

För en svensk energiminister är det här både angenämt och problematiskt. De högt ställda målen i EU:s energidirektiv om att krympa energianvändningen med 20 procent rimmar illa med Sveriges profil, något som intresseorganisationerna för basindustrin redan påtalat.

"Det var en stor fråga för oss vid i EU:s ministerrådsmöte i somras. Medlemsländer ska kunna definiera nationella mål som att minska energiåtgången med 1,5 procent per år, men också att arbeta med energiintensitetsmål – att öka energieffektiviteten per produktionsenhet. Det är väldigt viktigt för Sverige."

"Vår logik är att om vi kan producera varor och produkter mer effektivt och med mindre miljöbelastning så är det inte ett problem att produktionen och energianvändningen växer i Sverige, under förutsättning att vi gör det med hög energieffektivitet."

Energikostnaden drivkraften
Sverige är ett föregångsland när det gäller energieffektivisering, menar Anna- Karin Hatt:
"Vi har byggt upp sådana insatser som kommunala energirådgivare, koldioxidskatten och Programmet för energieffektivisering (PFE). Det är viktigt att vi kan fortsätta med de verktyg som vi tycker har varit bra och inte tvingas införa modeller som inte funkar i den svenska kontexten eftersom vi gjort andra vägval från början. Och den friheten har vi uppnått anser jag. Just nu arbetar departementet med att gå igenom direktivet, hur det ska implementeras i Sverige och vilka nya styrmedel som behövs."

Apropå PFE, som varit mycket framgångsrikt, så ska programmet fasas ut 2014 för att det strider mot EU:s statsstödsregler. Vad ska hända?
"Vi för nu en dialog med näringslivet och söker efter en lösning som de tycker är den bästa moroten för dem. Helt enkelt en fortsättning på PFE men i en annan form. Kan vi nationellt hitta en lösning så vet vi att det också är lönsamt på sista raden genom att det ökar konkurrenskraften."

Anna-Karin Hatt menar dock att sänkt energikostnad är en viktig drivkraft.
"Industrin har kommit längst med energieffektivisering just för att det finns ett tydligt ekonomiskt incitament, men det finns mängder med åtgärder som är lönsamma som man inte känner till. Det finns så mycket teknik för energieffektivisering som inte används på grund av okunskap."

Denna intervju är tidigare publicerad i ABB Kunden nr 2/2013

    •   Avbryt
      • Twitter
      • Facebook
      • LinkedIn
      • Weibo
      • Skriv ut
      • e-post
    •   Avbryt
    IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.
    IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.
    seitp202 34bfbb5de451fe66c1257b510025b964