Tänk dig att din bil står på gatan och plötsligt bucklar till sig, alldeles på egen hand. Det skulle kunna hända om bilplåten inte var plan eller hade inre spänningar när den pressades till bildelar. Problemet kan lätt lösas. Kallvalsverket som tillverkar plåten kan använda en planhetsmätare: en Stressometer på ABB-språk.
En stressometer, eller någon annan planhetsmätare, finner man i de flesta kallvalsverk i världen. Mätaren svarar för att till exempel aluminiumplåt till ölburkar, aluminiumfolie och plåt till bilar får sin rätta planhet utan spänningar.
Till ett kallvalsverk för bilplåt kommer tjock plåt på rulle. Där manglas den en till två meter breda plåten ut mellan två regelbara valsar till den önskade tjockleken, ofta någon millimeter. Sedan passerar plåten över planhetsmätaren och rullas till en ny rulle.
Plåten måste bli plan när den manglas ut. Om plåtens tjocklek minskas mer i kanterna än i mitten skapas spänningar mellan kant och mitt som ställer till problem när plåten slutligen ska bli till produkter. Plåtens planhet regleras genom att man mycket exakt styr avståndet, räknat i hundradelar av millimeter, mellan kallvalsverkets valsar.
Så fungerar en Stressometer
Hjärtat i en Stressometer-utrustning är en cylinderformad mätvals, ca 30 centimeter i diameter och något längre än plåtens bredd. Under cylinderns stålskal sitter ett antal kraftmätande givare som med stor noggrannhet mäter den kraft som plåten ligger an med mot mätvalsen. För en meterbred plåt mäts kraften mot mätvalsen i ett 20-tal segment. Kraften i varje segment är ett mått på den inre spänningen i plåten; en plan plåt ska ha samma spänning i samtliga segment.
Planhetsmätarens mätresultat visas på en skärm för operatören på kallvalsverket som kan ändra avståndet mellan valsarna manuellt. Planhetsmätaren kan också vara kopplad till ett datasystem som automatiskt ändrar valsarnas läge. Före planhetsmätarens tid kontrollerade valsverksmedarbetarna tjockleken på plåten genom att slå på kanterna med en trästav. Ljudklangen avslöjade skillnader! Numera gäller högre precision; exakta datavärden har ersatt den mänskliga hörseln.