Turbinhuset – Kraftverket som lockade Asea till Västerås
Den 2 mars 1884 introducerades den elektriska belysningen i Västerås Domkyrka. För att få se den stora händelsen var man tvungen att betala entréavgift – 50 öre för ståndspersoner och 10 öre för arbetsfolk och barn.
Bakom belysningen stod grosshandlaren Ludvig Fredholm och de båda bröderna Jonas och Göran Wenström. Den senare hade, tillsammans med Fredholm, 1881 ansvarat för att Sveriges första elektriska gatubelysning tändes i Stockholm. Däremellan hade bröderna Wenström och Fredholm 1883 bildat Elektriska Aktiebolaget i Stockholm med verkstad och tillverkning i Arboga. Mot slutet av 1880-talet behövde verksamheten expandera och man letade efter nya lokaler i eller utanför Arboga.
Asea och Turbinhus
Behovet av större lokaler ledde till en dragkamp mellan Arboga, Örebro och Västerås om var företaget skulle ligga. I Västerås fanns fullmäktigeledamoten Oskar Fredrik Wijkman som hade haft kontakt med företaget i samband med elbelysningen av Domkyrkan.
Avgörande för lokaliseringen till Västerås blev tillgången på elektrisk kraft. Denna kunde utvinnas genom att staden kunde lösa in en kvarn som låg i Svartån och istället anlägga en av Sveriges första kraftstationer – Turbinhuset. Tack vare husets tre turbiner skulle företaget kunna få tillräckligt med el för hela sin verksamhet.
I december 1890 beslöts så att företaget skulle flytta till Västerås. (Elektriska Aktiebolaget fusionerades samma år med Wenströms & Granströms Elektriska Kraftbolag till Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget – Asea).
Vem som ritade huset är inte helt fastställt, men det var viktigt att det smälte in i den vackra stadsmiljön runt slottet. Resultatet blev en stilfull blandning mellan gotik och romantik. En speciell detalj att lägga märke till är den vackert snidade dörren med Västerås vapen.
De första driftåren
Turbinhuset kom att utarrenderas till Asea mot en årlig avgift på 6000 kronor. Företaget installerade på egen bekostnad all elektrisk utrustning.
Asea var framgångsrikt och expansionen fortsatte. Redan 1902 var kraften från Turbinhuset otillräcklig och huset återlämnades till staden.
Trots den korta tid som Asea var beroende av Turbinhuset är det lätt att inse dess enorma betydelse för Västerås som stad. Omkring 1890 var Arboga och Västerås i princip jämnstora. Efter Aseas flytt till Västerås ökade gapet år efter år. Idag är Västerås nästan tio gånger så stort som Arboga.
Kraftstation och lagerlokal
Efter det att Asea lämnade Turbinhuset användes det som kommunal kraftstation. En genomgripande renovering med maskinbyte genomfördes 1910-11. På detta sätt ökade effekten från 150 till 200 hästkrafter som var den tidens måttenhet för elkraft.
Turbinhuset var i drift fram till 1950-talet då växelströmmen kom att ersätta likströmmen. Under närmare 20 år fungerade sedan huset som lagerlokal.
Museum
Mot slutet av 1960-talet väcktes tanken på att göra Turbinhuset till museum. Västerås stad ville på så sätt anknyta till den stora roll som kraftstationen har spelat för staden. problemet var bara att få fram tillräckligt mycket pengar. Detta gjorde att projektet fördröjdes ett antal år.
Målet var att installera en gammal turbin för att på så sätt göra huset oberoende av annan elektricitet än den som genererades på plats. Ekonomin såg dock länge ut att sätta käppar i hjulet och som en nödlösning talades det om att låta en elmotor driva generatorn. Detta ansågs av många som fusk och känslorna var upprörda hos många västeråsare.
Till slut lyckades man till allas glädje hitta en gammal turbin i Dalarna vilken installerades och möjliggjorde tillsammans med generatorn från 1910-11 att få ljus i koltrådslamporna i huset. Asea bidrog med gamla maskiner för utställning. Med detta hade Västerås fått ett tekniskt museum som visade en viktig del av stadens historia.
Invigningen förrättades den 17 juni 1974 av Kung Carl XVI Gustaf.
Idag
Under hösten 1995 inleddes arbetet med att åter ta Turbinhuset i kommersiell drift. Fundamenten under huset förstärktes och två nya turbiner installerades och anslöts till det kommunala elnätet. Turbinhuset har idag en effekt på 110 kW. Samtidigt genomfördes en upprustning av den museala delen.
Med denna upprustning har en återkoppling gjorts till en viktig epok i Västerås och Sveriges historia. Genom ett besök i Turbinhuset kan nu allmänheten få en bild av de senaste dryga hundra årens utveckling och vilken betydelse vattnet och elen har haft och fortfarande har.