100 år av kompetens

Historiens början vid sekelskiftet

Den 30 juni år 1900 samlades 22 modiga och framsynta män på Järnvägshotellet i Ludvika. Där bestämde de sig för att bilda ett nytt företag som fick namnet Elektriska AB Magnet. Tillsammans investerade de i aktier till ett totalt värde av en miljon kronor, vilket motsvarar ungefär 250 miljoner kronor i dagens penningvärde. Ett par veckor senare sattes spaden i marken för att bygga det första kontoret som snabbt följdes av verkstäder och bostäder för arbetarna.

Detta var början till det som idag kallas för ABB i Ludvika - ett världscentrum för kraftöverföringsteknik.

Järnvägen
Ludvikaverken anlades vid sekelskiftet 1900. Då sjöd hela Västerbergslagen av gruvdrift och järnindustri. Av den nuvarande stadskärnan i Ludvika fanns ingenting. Ludvika var en järnvägsknutpunkt med förbindelser åt flera håll.

Grängesbergs gruvor hade utvecklats makalöst och var landets största industriella anläggning. Industrierna gick nu in för elektrifiering, men under 1890-talet rådde det stor brist på leverantörer av utrustning för elkraft. I Sverige hade firman ”Allmänna Svenska” (Asea) etablerat sig i Västerås och vidare fanns en del importfirmor. I detta läge tog Grängesbergsbolaget initiativ till att starta en helt ny, tämligen stor elektrisk industri mest avsedd för Bergslagens behov. Advokaten Carl Roth som var den nye patronen på Ludvika Herrgård verkade energiskt för lokaliseringen till Ludvika. Han sålde mark och startade för egen räkning utbyggnaden av ett kraftverk i forsen, till vilket fabriken levererade utrustning.

Industrikris leder till produktionsbyte
Verkstaden i Ludvika sedd från väster, sannolikt 1907.		”Elektriska AB Magnet” fick det kärvt i början. Högkonjunkturen följdes av en industrikris efter sekelskiftet. Styrelsen bytte direktörer på löpande band och rekonstruerade bolaget finansiellt under namnet ”Nya Förenade”.
Asea i Västerås hade också problem men, situationen redde upp sig för båda bolagen och de gjorde goda förtjänster framåt första världskriget. 1916 lade Asea ett bud på aktierna i ”Nya Förenade” och Grängesbergsbolaget sålde. Ludvikas produktion var då ungefär en tredjedel mot volymen i Västerås. I rask takt genomfördes ett produktbyte mellan fabrikerna. Det betydde för Ludvikas del att man slutade med roterande maskiner och lågspänningsmateriel. I stället tog man över huvudansvaret för kraftöverförings-utrustning som till exempel transformatorer och högspänningsbrytare. Denna huvudinriktning har gällt ända sedan dess.

Kristider
Under första världskriget uppstod en våldsam inflation som följdes av prisfall och konkurser under 1920-22. I den mer småskaliga omoderna gruv- och stålindustrin i Bergslagen levde man på konstgjord andning under kriget och kom aldrig igen efter kollapsen. Asea hade emellertid legat lågt under ”dyrtiden” och kunde gå igenom krisen med bibehållen likviditet men fick under en period lov att dra ner antalet anställda med en tredjedel.

Historien fortsätter...