Helena Malmqvist: Samarbete mellan industri, skola och universitet stärker Sveriges konkurrenskraft

1. July 2013 14:12

Ensam är inte stark. I synnerhet inte när det gäller att utveckla ett helt land i rätt riktning. Därför måste näringsliv, skolor och universitet samarbeta för att Sveriges industri ska behålla och stärka sin konkurrenskraft.

Helena MalmqvistHelena Malmqvist
Ansvarig för ABB Sveriges externa forskningssamarbeten
Foto: Jonas Bilberg
Inom ABB behöver vi fler ingenjörer. Det gäller inom alla områden: produktion, försäljning, projektgenomförande, forskning och utveckling. Möjligheten att kunna anställa välutbildade ingenjörer och tekniker är direkt avgörande för vår framtid, men det krävs ett utbildningssystem som är effektivt och ger människor en kvalitativ utbildning som gör dem kompetenta, kreativa och väl rustade för arbetsmarknaden.

Dit når vi genom samverkan, både inom grundutbildning och forskning. För att stärka vår samverkan har vi under det senaste halvåret ingått samarbetsavtal med två högskolor i Sverige. Vår University Relations-satsning är viktig då vi knyter närmare band med universitet och högskolor. Tillsammans med lärosätena enas vi om ett strategiskt partnerskap för långsiktiga utbildnings- och forskningsfrågor.

Att allt fler företag globaliseras innebär att de inte längre har samma nationella kopplingar - forskningen flyttar dit kompetensen finns. För att se till att Sverige även fortsättningsvis är ett land i framkant krävs att industrirelevant forskning prioriteras. Vi måste behålla hög teknisk kompetens och stärka industrins globala konkurrenskraft.

I den företagsnära forskningen tillför industri och akademi olika saker. Akademin står för det nyfikna och vi tillför influenser från marknaden. Och det är precis i skärningspunkten mellan dessa som samverkan blir som bäst.

Det gäller att hitta dessa skärningspunkter och korsbefruktningar på så många ställen som möjligt. Därför ser vi positivt på att våra medarbetare verkar som adjungerade professorer och forskningshandledare vid universitet och högskolor. Vi får veta vad som händer inom forskningen, samtidigt som vi tillför industrirelevans. Vi skulle gärna se att fler forskare vid högskolor och universitet fanns hos oss en viss del av sin tid.

För om vi kan arbeta tillsammans – med gemensamma mål – då tar vi ett viktigt kliv mot ökad konkurrenskraft och ett starkare Sverige.

Almedalen 2013
Jag finns på plats i Almedalsveckan och medverkar i bland annat följande evenemang:


Jag hoppas vi ses!
Helena Malmqvist

0 kommentarer

Åsa Jackson: Ökat teknikintresse bland unga minskar hotet om kompetensbrist

1. July 2013 11:16

Vi behöver fler tekniker! En rörlig arbetsmarknad med kompetenta arbetstagare är nödvändig om Sverige ska hävda sig i den allt hårdare internationella konkurrensen. Möjligheten att kunna anställa välutbildade ingenjörer och tekniker är direkt avgörande för ABB:s framtid.

Åsa JacksonÅsa Jackson
Personaldirektör ABB Sverige
Foto: Jonas Bilberg
Kalla fakta vittnar om en hotande kompetensbrist. Men vänder vi på myntet finns här så många möjligheter, och en av ABB:s stora utmaningar är därför att hjälpa till att få ungdomar intresserade av teknik och se ingenjörsyrket som en attraktiv framtid. Vi vill ge unga chansen att komma in i arbetslivet och upptäcka vilken spännande bransch det här är. På ABB finns mängder av intressanta och utmanande arbeten för den som vill arbeta med produkter som utvecklats för att hantera vår planets resurser smartare och effektivare.

Därför initierar och stödjer ABB flera projekt där barn och ungdomars intresse för teknik och matematik uppmuntras. Vi är till exempel med i Arbetsmarknadskunskap, där högstadieelever i alla skolor i Västmanland får en inblick i hur de kan bli en del av framtidens arbetsmarknad. Det är ett lyckat koncept där man ”vänder på steken”: vi pratar om vilket yrke som kan uppfylla barnets mål och drömmar, i stället för att utgå från det som barnet tror är ens drömyrke.

I sommar kommer nästan tusen ungdomar att göra praktik på ABB, och på så sätt få en inblick i yrkeslivet, erfarenhet och personlig utveckling. Precis som 35 arbetslösa ungdomar i Karlskrona, som under sex månader fick praktisera på High Voltage Cables. Idag är så gott som alla anställda på ABB.

Det här är bara några exempel på satsningar med många positiva effekter: De stärker och utvecklar ungdomarna som är med, de bidrar till ABB:s kompetensförsörjning och i slutänden kan de stärka svensk konkurrenskraft.

Listan på exempel kan göras mycket längre. Här finns till exempel Mattecentrum som erbjuder gratis läxhjälp i högstadie- och gymnasiematematik, Hello World som är en sommarkurs för teknikintresserade tjejer och Tekniksprånget, ett praktikprogram som ger avgångselever från gymnasieskolan chans att praktisera på ett teknikintensivt företag för att få en bättre bild av vad ingenjörsyrket kan innebära.

Räcker dessa åtgärder? Jag tror att de är viktiga steg på vägen. Men det krävs ett aktivt och långsiktigt arbete, och en hel del fantasi, om vi ska hitta nya vägar att intressera och introducera barn och unga i teknikens värld.

Almedalen 2013
Jag finns på plats i Almedalsveckan och medverkar i bland annat följande evenemang:


Hoppas vi ses!
Åsa Jackson


1 kommentera

Jakub Gubanski: Framtidens elnät är här

10. May 2013 15:44

En kund har en stor vindkraftspark på Öland som är ansluten till ett elnät med begränsningar i överföringskapaciteten. När det blåser mycket och den lokala förbrukningen är låg kan inte nätet ta tillvara på all vindel på grund av risker för överhettning och fel på ledningar och annan utrustning. Elproduktionen från vindkraftsparken måste minskas eller kopplas bort helt. Detta görs baserat på en förbestämd fast gräns i nätets överföringskapacitet.

Jakub GubanskiJakub Gubanski
Affärsutvecklare för smarta elnät..
Foto: Jonas Bilberg
Under vissa förhållanden är det alltså inte produktionen som är begränsningen för vår kund, det är överföringen.

Problemet är inte ovanligt och det kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Med mer solenergi och vindkraft i nätet och fler mindre producenter som kopplar upp sig mot lokalnäten, får vi en situation där utbudet av el kan växla snabbt och drastiskt.

En lösning är att bygga ut dagens nät och skapa en överkapacitet för de extrema produktionstopparna. Men det blir dyrt. Och hur mycket ska näten byggas ut?

En annan lösning kan vara att bygga in mer intelligens i de befintliga näten. På Öland tog vi hjälp av väderleksprognoser för att beräkna nätets aktuella och framtida överföringskapacitet.

Nätets kapacitet varierar kraftigt med vädret. Det ökar när temperaturen är låg och vindhastigheten är hög. Genom att ta hänsyn till nätets aktuella överföringsgräns, istället för en förbestämd fast gräns, kan kunden i det här fallet maximera andelen vindproduktion som matas in på nätet. Genom att ta hänsyn till prognoser kan kunden dessutom förutse eventuella framtida händelser direkt från sitt kontrollrum.

Det här är ett exempel på hur mer informations- och kommunikationsteknologi i elnäten kan göra dem betydligt mer effektiva.

Sensorer och annan övervakningsutrustning på ledningar och utrustning i näten kan ge information om spänningsnivåer, strömmar och andra parametrar. Informationen skickas till övervakningssystemen som bearbetar alla värden och ger driftpersonalen förslag på optimala åtgärder. Genom att använda sig av prognostiseringsmetoder kan elnätsbolagen dessutom förutse eventuella framtida händelser i elnäten och därmed bli mer proaktiva i sitt arbete.

Nästa steg i utvecklingen är att göra elförbrukarna, det vill säga industrier och hushåll, mer aktiva, så att de anpassar sin förbrukning till tillgången på förnybar energi. Genom bland annat prissignaler ska förbrukarna förmås att minska sin förbrukning då det finns ett lokalt underskott på el eller få upp förbrukningen då det finns ett alltför stort överkott på lokalproducerad el. Smart Grid Gotland är ett exempel på ett pågående projekt där detta kommer att testas.

I framtida elnät, där kraftflödet går i flera riktningar, och där konsumenten ibland också är producent, kommer vi behöva samla upp och bearbeta en enorm mängd information från tusentals kopplingspunkter. En ökad grad av automation i våra elnät tillsammans med en ökad användning av informations- och kommunikationsteknologi blir nödvändig. Detta bland annat för att vi skall kunna senarelägga eller undvika stora investeringar i näten, samtidigt som vi ska kunna minska antalet elavbrott och längden på avbrotten.

Läs mer om våra lösningar för smarta elnät.

0 kommentarer

Henri Putto: Liten låda skapar grönare värld

8. May 2013 18:27

Tänk dig att du kör din bil på full gas hela tiden och varierar hastigheten genom att trampa på bromsen. Ingen vettig bilist skulle köra så, men inom stora delar av industrin körs elmotorer till pumpar och fläktar på det sättet.

Henri PuttoHenri Putto
Produktchef för motorer och drivsystem, svensk marknad.
Foto: Lasse Fredriksson
Med frekvensomriktare kan man istället öka eller minska motorernas hastighet. ABB har lanserat en ny serie omriktare för industrin som är mindre, smartare, säkrare och enklare att använda.

En frekvensomriktare kan spara upp till 80 procent av energiförbrukningen. Det gör den intressant för hela svenska industrin, men särskilt för energiintensiva verksamheter som papper, massa, stål och gruvor.

Förutom att du spar energi är det viktigt att hålla rätt varvtal när du till exempel sysslar med skärande bearbetning och rullar papper. Fel hastighet kan göra att det sliter i onödan på skär och riskerar att få försämrad papperskvalité.

Vår modernaste serie frekvensomriktare för industrin kallas ACS880 och är konstruerade för att styra pumpar, fläktar, kranar, vinschar, kompressorer och andra apparater och maskiner som drivs av elmotorer.

ACS880-01 driver motorer med en effekt upp till 200 kW. Den är vägghängd, och har ett enkelt styrgränssnitt samt flyttbart minneskort. Det gör att du kan byta frekvensomriktare snabbt: fram med en skruvmejsel, ta ner omriktaren från väggen, ut med minneskortet, upp med en ny omriktare och in med minneskortet. Alla inställningar finns lagrade på kortet. Gränssnittet är enkelt, en operatör ska kunna klara av att styra omriktarna, utan några större förkunskaper.

Vi har även lanserat ACS880-07, för större effekter, från 75 kW och över 2,8 MW Här handlar det frekvensomriktare som bland annat ska styra stora rökgasfläktar, kvarnar, gruvspel och valsverk.

ACS880 har fem olika säkerhetsfunktioner inbyggda. Det gör att hög maskinsäkerhet tar mindre plats, blir billigare och enklare att använda. Det innebär också att EU:s maskindirektiv 2006/42/EC uppfylls.

Precis som många andra nya maskiner och apparater går omriktarna också att styra och övervaka på distans med hjälp av trådlös uppkoppling.

På plats går de att styra med en manöverpanel, som inte är mycket större än en iPhone, och lika lätt att använda. En vanlig USB-port gör det enkelt att ansluta panelen till en dator.

Det finns många sätt att energieffektivisera med ABB:s olika typer av frekvensomriktare, till exempel inom mellanspänningsområdet i maskinstyrning och fastighetsautomation. Det finns exempelvis massor med pengar att tjäna på en effektivare styrning av HVAC (heating, ventilation, air conditioning). I många lokaler finns stora fläktar som står och går i onödan. Du kan använda frekvensomriktarna till att styra ventilationen i lokalen efter behov, vilket ger maximal energibesparing.

0 kommentarer

Elin Asplund: Lärdomar från Gudrun

8. May 2013 14:05

Jag var hos mina kusiner utanför Göteborg när stormen Gudrun drog in över Sverige i början av januari 2005. Träd blåste omkull, nätstolpar knäcktes och ledningarna hamnade på marken och vi blev utan el en längre period. Det var första gången jag på egen hand fick se hur sårbart elnätet kan vara på vissa ställen.

Elin AsplundElin Asplund
Produktchef för mellanspänningsapparater.
Foto: Jonas Bilberg
I dag jobbar jag själv med att förbättra de här näten, som bildar en länk mellan de stora ledningar som förser regioner och större städer med el och de allra minsta ledningarna in till ditt hus.

På många håll består mellanspänningsnätet fortfarande av luftledningar som dras mellan trästolpar på några meters höjd, omgivna av träd. Det gör att de oftare är utsatta för driftsstörningar än de lokala lågspänningsnäten, som ofta är nedgrävda, eller de större ledningarna, som bärs upp av kraftiga metallkonstruktioner högt över marken.

Möjligheten att övervaka och styra mellanspänningsnätet är också begränsad.
Sedan 1970-talet är de högspända 400 kV-ledningarna i stamnätet övervakade av ett datorsystem. Under 1980-talet automatiserades övervakningen av de regionala näten och i början på det här seklet utvecklades nya drifts- och övervakningssystem för de lokala högspänningsnäten. Men ju längre från kraftverket vi kommer, desto sämre pejl har vi. Nu jobbar vi på ABB hårt för att öka kommunikationen i de mindre näten.

ABB:s kontrollsystem kan fjärrövervaka och styra elnät. Med några knapptryckningar kan du få fram spänningsnivåer, efterfrågan och ett 30-tal andra parametrar. Kommunikationen sker via mobilnätet.

Kombinerat med nya styrskåp med kommunikationsenheter som kan monteras i nätstationer, lastfrånskiljare för utomhusinstallation eller stolpmonterade nätbrytare, får vi bättre överblick över vad som händer i näten. Den här lösningen ger oss också möjlighet att fjärrstyra och kontrollera utrustning. Det leder i sin tur till att vi kan minska avbrottstiderna.

Målet är att utveckla dagens mellanspänningsnät till ett modernt, intelligent och kontrollerbart nät. ABB är med i utvecklingen.

0 kommentarer
      • Twitter
      • Facebook
      • LinkedIn
      • Weibo
      • Skriv ut
      • e-post
    •   Avbryt

    Arkiv